måndag 1 september 2014

Prestations ångest?

"Gud vrider oss rätt igen" Det är rubriken på dagens text från "Alla dagar nära" av Max Lucado. Han skrev vidare så här: " Vi är törstiga. Inte törstiga efter berömmelse, ägodelar, passion eller romantik. Vi har druckit ur de källorna. De är som salt vatten i öknen. De släcker inte törsten - de dödar.
"Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet...."
Rättfärdighet. Där har vi det. Den törstar vi efter. Vi törstar efter ett rent samvete. Vi kräver att få börja på en ny sida. Vi längtar efter en nystart. Vi ber om en hand som sträcks ner i vår mörka värld för att göra det som vi inte klarar själva - vrida oss rätt igen."
 
Texten som jag läste idag stämde på något sätt med vad vår nye ungdomspastor predikade igår. Det var en mycket bra gudstjänst. Som väntat var det mycket folk. Själv längtade jag dit. Har inte kunnat vara där på ett par veckor. I min längtan fanns det en nyfikenhet på hur den nye pastorn är. Som oftast var det inte utan lite inre kamp. Jag har sovit dåligt i flera nätter. Ovanpå det har jag lagat mycket mat i dagarna 3. Det värkar i min kropp. Trötthet och värk är väldigt dåliga kombination. Sedan undrade jag om någon i församlingen hade saknad mig. Någon som har märkt min frånvaron? En släng av törst efter bekräftelse?
 
Söndagsmorgon kom och jag vaknade innan väckarklockan slog larm. Trött. Dålig sömn igen. Men jag gick upp. Åkte iväg till kyrkan. Var lite sent ute. När jag kom fram så strömmade folk på väg in så jag var inte ensam att vara lite sent:) När jag kom in möttes jag av ett glatt ansikte. En som jag kände ganska väl. Hon kramade mig och sa "Vad roligt att se dig. Jag har inte sett dig på ett tag..." Hm, vilken liten människa jag är. När jag sedan hängt upp min jacka och vände mig om möttes jag av ett skrik. Där stod min systers bästis och skrek av glädje att se mig! Nu kändes min lilla tanken att ingen sakna mig löjligt. Vi kramade om varandra och jag övertalade henne att följa med hem efter gudstjänsten. Fick lite hjälp och välsignelse av hennes mamma. Sedan skildes vi åt.
 
Gudstjänsten var lite längre för vi hälsade vår nye ungdomspastor välkommen. Det var lovsång, barnvälsignelse och så predikade vår unga pastor. Om jag inte minns fel så läste han från Matteus 23: 1-12. I hans predikan nämnde han om sin resa till Etiopien som volontär för några år sedan. Vad som satte stora intryck i honom. Det var en ledare i den kristen organisation i landet som han fick följa med. I den ledaren såg han en kopia av Jesus. Hur han skulle ha varit när han gick här på jorden bland fattiga. Vår unge pastorn såg kärleken som kom inifrån. Kärlek som inte ges av plikt utan av hjärta. Källan till kärleken kom inte från människan själv utan från en som gav sitt liv för alla som vill ta emot Honom. Om jag inte inbillade mig så tyckte jag att det var knäpp tyst i kyrkan. Alla lyssnade och jag kunde nästan höra viskande från den Helige Anden. Jag vågar nog påstå att många blev berörda. Jag tror att vår nye pastor träffade ganska mitt i prick vad vi dagens människor längta efter. Vi led av prestations ångest. Vi tror att vi kan bara bli älskad, uppmärksammad när vi är duktiga, ha en vacker utsida osv. Vi, många av oss längtar efter att bli sedd, hörd, älskad för den vi är och inte vad vi kan prestera. Vi vill inte bli värderad efter vår ålder, kön, vilket jobb vi har, hur mycket vi har i banken, vilken bilmärke vi kör osv. Trösten är att vi är älskad för den vi är av Gud. Vi måste bara våga tro på det. Vågar ta emot det. Vågar erkänna att vi klara faktiskt inte "vrida oss själv rätt" som Max Lucado skrev. Att erkänna det inför Gud förminska inte oss. Tvärtom det sträcker på oss och släcker törsten inom oss så att vi inte behöver jaga efter uppmärksamhet, bekräftelser eller vad det nu är.
 
Jag fylldes av glädje och hopp när jag skyndade mig ut. Ska ju hem med tjejen jag träffade innan så hon och min syster som var på besök kunde träffas. På vägen ut möttes jag av en kvinna. Hon nästan kastade sig om min hals och kramade mig. Jag kände igen henne som medlem i församling. Men jag vet inte vem hon är. Lite pinsam kände jag mig. Men vi kramades flera gånger. Hon var så glad att se mig. När hon sedan frågade hur jag må sa jag "Jag mår jätte bra. Att bli kramad och hälsad så här mår jag bara bra." Ja, visst har jag ont i nacken och armarna. Men jag kände mig så glad och älskad. Inte av människor utan av Honom som är större. Sök först Guds rike och Hans rättfärdighet så ska ni få allt annat också. Det läste jag idag och jag vill tro och leva efter.
 
Ooops, det här blev jätte, jätte långt.  Du som orkat läsa ända hit hoppas jag att du får med dig något. Må Gud välsignar dig och bevarar dig!

lördag 30 augusti 2014

Ge och du ska få...

Ja, lite så känns det, på ett positiv sätt. Min syster kom hem idag med del av sin familj. Det är alltid kul att de kommer. Alla har så mycket att göra och tid att träffas har inte varit så ofta. Tanken att de kom gjorde mig glad. Visserligen har jag en del värk i kroppen och matlagning skulle inte vara bra. Men jag kunde inte låta bli.
 
 
Vet ju att syster min och hennes man har mycket att göra så jag lagade vårrullar med 3 olika fyllningar. Ungefär 100 vårrullar blev det och jag har fördelat dem i olika lådor så att mina nära och kära kan ta med sig hem. Fryst och klart. Mina armar, nacken och ryggen gjorde ont. Men jag kände mig så nöjd.
 
 
Jag gjorde maten och tänkte överraska mina systrar och barn. Men så blev jag själv överraskad av min duktiga syster som gillar att plocka svamp. Tittar vad hon hade med sig! 4 kg prima Karl Johan, skogssvampar och annat. Inte nog med att hon plockade dessa godingar till mig utan hon satt sedan och rensade med min dotter. Nu har jag 3 lådor frysta svamp och några ska jag steka snart och äta.
 
 
Det är ett givande och tagande. Sist när syster min var här hade hon önskat sushi. Så i fredags började jag lagar. Dessa gjorde jag dock idag.
 
 
De här gjorde jag igår. Kan ni tänka er att allt blev uppäten? Det glädje mig att de tyckte om min hemma gjorde sushi. Inte så vackert men smaken var inget fel på. Jadå, jag har ont i mina armar, händer och varenda finger. Men det dör jag inte av och vi hade roligt ihop. God mat, gott sällskap. Vad gör det att jag inte är rik och inte har ett välbetalt jobb? Kärlek kan man inte tjäna. Det får man när man vågar både ge och ta emot. Tack gode Gud för min familj. Känner mig tacksam att kunna göra det lilla. Jag ger det jag kunde och jag fick faktisk mer tillbaka utan att jag har förväntat mig det.
Som sagt. Jag känner mig tacksam trots det värkar i min kropp.
 
Önskar er en fortsatt god helg!

söndag 24 augusti 2014

Min skapaverkstad

Hej!
Det var ett tag sedan jag skrev något här. Tiden går verkligen fort och nu är vi i slutet av augusti. Skolorna har börjat och även höstväder? Ja, det har väl inte undgått någon att det har varit väldigt blöta väder sista tiden. Även vi drabbades av svämning i källaren. Inget roligt. Min man och jag har städat i flera dagar och slängt ut en del saker som blev förstörda. Väl, man får se det positiva i eländet. Äntligen har vi börjat städa ut källan som vi borde har gjort för länge sedan.
 
Jag har då bland annat städat i mitt scraprum. Har sett ett antal gånger på nätet duktiga scrappare som visade sina scraprum. De har oftast vita skrivbord, vita hyllor...mycket vit och allting i ordning och reda. När man har sett deras scraprum så vågar inte jag visa mitt. Men å andra sidan så har jag också läst om andra som har bara ett bord under trappan. Eller fick scrappa på köksbordet och fick plocka bort.... Eftersom jag håller på att lära mig att våga mer vara mig själv och inte jämföra till höger och vänster så visar jag här mitt städade scraprum.
 
 
 
Mitt scraprum går i bruna nyanser. Hyllan är köpt på Vinden för 100 kr. Det ingår även ett vitrinskåp. Här förvarar jag blommor, stämplar, stansar och lite annat.
 
 
Här sätter jag ofta ihop mina projekter. Kort, askar och annat. Väl, det är inte ofta det finns så mycket plats att göra något där. Försöker plocka efter mig men .....Ja, nu har jag gjort det. Det är inte det finaste scraprum men jag är tacksam och glad att jag ett eget rum där jag får vara. Det är mycket roligare att vara tacksam än att gnälla över vad jag inte har. Gräset mår vara grönare hos andra. Men när jag sköter om min egen trädgård kan det bli hur fint som helst.
 
Har det gott och önskar er en härlig vecka som kommer.

söndag 17 augusti 2014

Prova något nytt

Hej,
Det var ett tag sedan jag skrev här. Idag tänker jag visa mina första egen gjorda pasta. Såg en ny (tror jag) matserie på SVT 1 som heter "Simply Italy". Den är ett engelsk program och hon, programledare visade hur man lätt kan göra egna pasta hemma. Allt som krävs är ägg och durumvetemjöl. Receptet är väldigt enkelt. Ca 1 dl durumvetemjöl+1 ägg. Man knådar bara ihop till en elastisk deg. Låt degen vila 30min. och sedan rullar man ut degen till tunn, tunn. Hennes mått är så tunn som ett spelkort. Man behöver inte ens har pastamaskin hemma. Jag har varit lite feg och trodde att det är svårt att få en bra deg. Men det såg så enkelt ut att jag vågade mig på det i fredags.
 
Väl, det är inte svårt.
 
 
De här skulle föreställa pappadelli (tror jag det heter). Det skulle vara ca 2cm bred. Mina var något bredare och de blev ännu bredare under kokning. 2 min i stormkokande vatten=adente. Det var faktisk väldigt god för att vara första gången. Jag gjorde också köttfärssås som hon visade i programmet. Jag tyckte det var roligt och skulle göra om det om jag inte fick så ont i nacken och mina armar. Men det gör inget. Nu vet jag att nästa gång ska jag överlåta knådade av degen till någon annan.
 
 
Jag hade ont i dagarna två. Hade tänkt att baka fika bröd. Men armarna gjorde så ont att jag avstå. Istället bakade jag en citron/kokos kaka. Den blev faktiskt väldigt god. Fast om ni tittar noggrann så ser ni att kakan är lite sönder. En bit fastnade i formen när jag skulle ta ut kakan. Jag försökte dölja sprickan med florsocker och det gick ju ganska bra.
 
Jag tänkte lite att livet är ibland som en kaka. Man kan ha spricka/sprickor, gå sönder lite ibland. Men det är ingen anledning att slänga bort en god kaka. Liksom i livet bara för att någon har sårat en, misslyckats i något... finns ingen anledning att ge upp. Man får vara ledsen, arg och deppa lite. Men sedan, sedan tar man nya tag och försök igen. Klokare nu när man har lärt sig av tidigare erfarenhet. Precis som med egen gjorda pasta. Nästa gång blir det teamwork.
 
Önskar er en underbar vecka som kommer.


söndag 10 augusti 2014

Sushi söndag

Jag har sovit dåligt i flera nätter nu. Är lite trött på att vara trött. Orkar inte gå till kyrkan idag. Istället stannade jag hemma och lagade sushi. Såg på FB en kompis som åt sushi häromdagen. Blev rätt sugen på det själv. Men jag orkar inte ta bilen in till stan så vad göra? Kollar vad som finns och så var det bara att satta igång.
 
 
Det blev tio rullar.
 
 
Några vegetariska bitar. Nåja, helt vegetarisk var det inte. Jag försökte göra omelett och som ni ser här på bilden var det inte så lyckad. Antagligen hade jag för lite ägg i smeten. Det blev inte riktigt fast i stekpanna utan mer som äggröran. Men jag lät smeten vara i pennan en längre stund. Det blev i alla fall fastare. Smaken var däremot inte så fel. De här bitarna är till dottern som inte tycker om lax.
 
 
Så ser det ut till lunch när käre make kom hem från skogspromenad. Idag har jag varit en snäll maka och mamma:) Sushi är gott och inte så jätte svårt att göra. Men tidskrävande och en del att förbereda. Jag drar mig att göra det eftersom jag får alltid så mycket värk efteråt. Men vad gör man när det är så gott och så blev familjen glad.
 
Trots värk i kroppen känner jag mig tacksam att jag kan laga sushi och glädje min familj.
 
Önskar er en fortsatt fin söndag och en härlig vecka som kommer.

lördag 9 augusti 2014

Varför är vi rädda?

"Varför är ni rädda?" frågade Jesus. Det var faktiskt en berättigad fråga. Sedan sa Jesus till sina lärjungar att de är trossvaga och det tycker jag också var helt rätt. Varför? Jo, för de har ju följt Jesus ett tag nu och under den tiden har de sett Jesus botat sjuka, drev ut demoner, Lyssnad på en hel del kloka, visa saker om livet, om tron. Men vad hände här? Så fort det storma så blev de rädda. De glömde bort allt det stora som hände innan. För precis i början på kapitel 8 så gjorde Jesus en spetälsk ren och sedan botade han Petrus svärmor.. Nåja, jag ska inte döma lärjungarna för hård. För jag är inte så mycket bättre.
 
Vi lever i en föränderlig värld. Den förändras hela tiden. Katastrof, krig, fattigdom, svält. När man gick till sängs var allt ok. Sedan nästa dag när man vaknad och tittade på morgon nyhet så är det storbrand, krig rasade i en annan världsdel, flygplan blev nedskjuten. Förra veckan så tänkte jag mycket på en vän så jag skrev en sms och kollade om allt var bra. Två dagar senare fick jag sms tillbaka där hon skrev att hennes man fick en stroke. Saker och ting händer och det ibland medan vi sov. Vi har ingen aningen om och absolut inget kontroll om vad som händer utanför precis där vi befinner oss. Jag sitter här och skriver. Det vet jag. Men jag vet inte vad som händer ovanför mig. Vad min familj gör. Jag har absolut ingen vetskap om vad som händer inne i stan.. Ja, ni fattar vad jag menar? Så vad bygger vi vår trygghet? Att politikerna gör som de ska? Se till landets ekonomi, får ner arbetslöshet.... Visst, det litar och hoppas jag på. Men därutöver? Vad händer när katastrof hände utanför min dörr? Väl, jag har varit med om ett antal mindre personliga katastrofer och min slutsats är : Det finns bara en jag kan lita på och det är Gud. Det handlar inte om vad jag förstår eller inte förstår. Det handlar om att Han förstår och att Han har kontroll. Jag försöker bara lära mig och förlita mig på Honom som vet mer.
 
Min man och jag var och hälsade på vår vän som fick stroke. Jag hade befarat att hitta honom läggandes i sängen och förlamad... Men det hade jag så fel. Han mådde efter omständigheten bra. Ingen förlamningar. Han var trött, givetvis, men annars kunde göra precis allt som förr. Vi fick höra att stroke slog till i måndags och som "tur" var hade hans fru inte åkt iväg till jobbet. Vi pratade en liten stund och nog kom vi överens om att han hade änglar vakt. Det är mycket vi inte förstår men en sak kan vi. Och det är tacksamhet. Vi är tacksamma att hon var hemma och han kom in till lasarett i tid. Vi är också tacksamma att det inte var värre eller en större stroke. Vi är tacksamma att läkare tog det säkra före det osäkra och behöll honom längre än han själv vill. Ja, vi vet inte vad morgonen dagen innebär. Men vi kan vara tacksamma för idag. Självklart skulle jag klara livet utan Gud. Men med Gud känner jag mig tryggare och med trygghet kom glädje och frid.
 
 Gud välsignar din dag.

torsdag 7 augusti 2014

Bra böcker

God förmiddag! Boktips igen? Ja, jag vet att jag har pratat om dessa böcker tidigare och jag gör det igen. För att de är bra. De handlar inte bara om kristen tro utan de handlar om livet, en slags andlig mental träningsböcker. Jag har läst också mentalträningsböcker av t ex Olof Röhlander, Kaj Pollak och Mia Törnblom. Alla de här böckerna är bra. Men jag saknar trons aspekt. Alla dessa böcker talar om hur mycket inneboende krafter vi besitter och att vi kan och bör ta kontroll över våra tankar. Jag har lärt mig en hel del ifrån dessa kloka människor. Men en fråga kommer ständigt till mig. "Vem hjälper mig när jag verkligen inte orkar?" Det händer ju att man känna sig ensam och ville ringa någon bara för att prata av sig. Man kan bara inte hela tiden resonera med sig själv. Under en dag får man massa intryck. Man träffar människor bara när man går ut på en promenad, handlar. .. Vid såna tillfäller kan man råka se saker och ting som gör en upprörd, fundersamt. Ja, ni förstår vad jag menar. Det finns bara ingen människa som kan ställa upp för mig 24-7. Det finns ingen människa som kan förstå mig totalt. Särskilt de gånger när jag inte ens själv förstod hur jag mådde. Jag kan inte ringa, maila eller skriva till mentalcoach och prata av mig. De har sina liv att leva liksom mina nära och kära. För mig finns det bara en som är alltid hos mig. Som inte tar betalt per påbörjade halvtimme. Som låter mig veta mina brister, fel beslut, fel val, mina synder utan att förgör mig. Böcker som jag rekommenderar här hjälper mig att lära mig känna honom bättre.
 
 
Jag har varit kristen hela mitt liv. Vet inte hur många gånger jag har hört att det är viktigt att ha andakt. Tid med Gud genom bibelläsning och bön. Men det är inte alltid jag lever som jag lär. Det dummaste jag har gjort under mina svåra år var att jag fokuserade på problem. Försökte lösa dem så gott jag kunde. Hoppades att andra skulle hjälpa mig istället för att ta tid och vända mig till Gud. Tack och lov så hade jag ändå lite vett att be. Där fick jag veta att hur illa jag än bad så hörde Gud. Annars skulle jag inte må så bra som jag mår nu fast jag lever fortfarande med värk hela tiden.
 
Ett exempel från dagens text:
"Sanningen och kärleken
 
(Bibelord är från psaltaren 89:15)
Den allra svåraste vägen är sanningens och kärlekens....
Kärlekens väg är svår.
Sanningens väg är också besvärlig.
Men om man sätter ihop dem, om man går sanningens och kärlekens väg samtidigt, kan man få vara med om sitt livs resa.
Kärleken i sanningen. Sanningen i kärleken. Aldrig den ena på den andras bekostnad. Aldrig kärlekens famn utan sanningens fackla. Aldrig sanningens ljus utan kärlekens värme.
Att följa båda vägarna är vår uppgift."
Av Max Lucado från "Alla dagar nära"
 
 
Jag har läst ut båda böckerna nu. En av bra saker jag tyckte om i dessa böcker är att det finns frågor efter varje kapitel till att samtala om och till eftertanken.
 
Ett exempel även här då:
Det är från boken "Great Day everyday"
Lite hjälp och råd i slutet på boken.
 
"Dag changer 3
 
Saturate your day in his grace
(Bibelverser hittar ni på höger sidbar under Dagens bibelord som jag valt att skriva på engelska idag.)
From Matthew 10:38-39
 
Entrust Your Day to His Oversight
Father, I want to follow Jesus, so help me learn what it means to forget about myself. Thank you that your grace has erased my guilt and that your lordship of my Life removes fear. In times of confusion, give me direction. I accept your direction and your will for my Life. In Jesus' name I pray, amen.
 
Accept His Direction
If you wonder what your Life is about, remember that it is to follow Jesus one day at a time. Train your Eyes to look toward him every moment of the da, and you'll find the joy and Peace that come only from having Christ at the center of your Life.
 
The first time today that you begin to Think about
your own wants and needs, turn your thoughts
toward Gratitude for a gift God has given you."
 
Av Max Lucado "Great Day Everyday"
 
Det hjälper mig t ex idag. Jag har massa på min to-do-list. Jag kände mig stressad bara att tänka på det. Det finns saker att göra för hemmet, saker jag vill göra för mig själv, sedan att ta tid att hälsa på en vän vars make fick hjärnblödning.... Då läste jag ovanstående text idag och då blir det att jag är tacksam för boken. För hälsan jag och min familj har.... En sak i taget. Tar de viktigaste saker först och det jag inte hinner idag får jag göra imorgon.
 
Det blev väldans lång här. Hoppas att ni fick ut lite inspiration, uppmuntran....
Tack för ert tålamod och Gud välsignar er!