lördag 13 december 2014

Nu är det snart jul!

Ja, nu är det bara 2 veckor kvar till jul. I år blev det sent med julförberedelser hemma. Städade undan först igår. Men jag blev faktiskt nöjd med städningen och kunde plocka fram lite julpynt. När dottern och mannen kom hem såg det juligt och mysigt ut. Fick en kram av dotter som sa "mamma, jag gillar dig." Wow!
 
Ska inte skriva mycket den här gången. Vill bara önska er alla
 
En riktig God Jul!
 

tisdag 4 november 2014

Lyssnar du?

Dagens text är för bra att bara behålla det för mig själv:
 
"Det var en gång en man som utmanade Gud att tala:
Bränn busken som du gjorde för Mose, Gud. Då ska jag följa dig.
Riv ner murarna som du gjorde för Josua, Gud. Då ska jag strida för dig.
Lugna stormen som du gjorde på Galileiska sjön, Gud. Då ska jag lyssna.
 
Och han satte sig vid en buske, intill en mur, nära en sjö, och väntade på att
Gud skulle tala.
 
Och Gud hörde mannen och svarade. Han sände en eld, men inte till en buske
utan till en kyrka. Han rev en mur, men inte av tegel utan av synd. Han stillade en
storm, men inte på sjön utan i en själ.
 
Och Gud väntade på att mannen skulle svara. Han väntade.... och han väntade.
 
Men eftersom mannen tittade efter buskar och inte efter hjärtan, efter stenar och
inte efter liv, efter vatten och inte efter själar, drog han slutsatsen att Gud inte
hade gjort något.
 
Till slut vände han sig till Gud och frågade: Orkar du inget längre?
 
Och Gud såg på honom och sa: Märker du inget längre?"
 
av Max Lucado - "Alla dagar nära"
 
Dagens bibeltext:
"Den som ber, han får, och den som söker, han finner." Matteus 7:8
 
En sak har jag lärt mig och börjat förstå. Gud hör alltid bön och Han svarar. Fast inte alltid som jag har bett och förväntat mig. Gud vet bättre än vi. Kanske behöver vi be om klarsynhet så vi uppfatta Hans svar.
 
Guds rike välsignelser!

måndag 27 oktober 2014

Guds trofasthet

Det är rubriken i dagens text i boken "Alla dagar nära-goda tankar för varje dag" av Max Lucado
 
" GUDS TROFASTHET har aldrig varit beroende av hans barns
trofasthet. Han är trofast även om vi inte är det. När vi saknar mod,
har han mod. Han har under historiens gång
använt människor trots att de är som de är.
 
Vill du ha ett exempel? När han mättade de fem tusen.
Det är det enda underverk, bortsett från den sista veckan
före uppståndelsen, som finns med i alla fyra evangelierna.
Varför tyckte alla fyra att det var värt att berätta? Kanske
för att de ville visa att Gud inte ger upp även om hans folk
ger upp.
 
När lärjungarna inte bad så bad Jesus. När lärjungarna
inte såg Gud så sökte Jesus Gud. När lärjungarna var svaga
så var Jesus stark. När lärjungarna inte hade någon tro så
hade Jesus tro.
 
Jag tror helt enkelt att Gud är större än vår svaghet. Jag
tror faktiskt att det är vår svaghet som visar hur stor Gud är.
Gud är trofast även då hans barn inte är det."
 
Vilka tröstrika ord! Jag tittade på Masterchef professional Australien när jag satt och åt frukost. Det var ett avsnitt om det förlorade teamets kamp att kämpa sig kvar. 6 kockar fick laga mat för 120 gäster under ledning av kockarnas "gudfader" i Australien. Marcos heter han i förnamn tror jag. Både min man och jag sa att vi skulle svimma av bara att se honom Han ser krävande ut och har blickar av stål. Det går inte att prestera undermåligt under hans ledning. Han kräver perfektion och under förberedelsens gång gick han omkring och kollade hur maten hanterades. Under serveringen skrek han. Nej, det är inget för varken min man eller jag. När jag satt där så tänkte jag att det är mycket bättre att arbeta under Guds ledning. Han skriker aldrig och även om han kräver perfektion så hjälper han oss på traven. Tänk att Gud vill att vi ska vara fullkomlig genom att säga "Vila i mig"!!! What?
 
Sedan läste jag texten ovan. Visst är det så. Jag/vi behöver inte alltid vara i gång, på gång... När vi inte orka be så ber Jesus för oss. När vi inte vågar så viskar han i oss : "Var inte rädd. Jag håller dig i handen." Själv börjar jag förstå vilken rikedom vi har i vår Gud. När mentalcoacher säger vi ska hitta styrka i oss. Gräv djupare för styrkan finns där. Vi kan resa oss själva alltid bara vi.... Vilken lättnad när Gud säger "Vila". "Vila i mig och jag ska resa dig upp. Tro på mig och jag ska upprätta dig. Jag gör allting ny.." Vet inte vad du tycker. Men jag tycker det är skönt att inte alltid måste göra själv, klara själv... Att vara passivt kan vara det mest aktiva sätt att gå framåt.
 
Ger inte upp. Läs bibel och be. Samtala med andra och med Gud. Don't give up. If God doesn't give up on you. Why should you?
 
Det finns mängder med förslag på bra böcker om tro och liv. Kolla in på http://www.faithgateway.com
De flesta böcker finns att köpa hos Bokus.se (om du inte vill köpa från USA. Böcker är billigare men tyvärr är frakten dyrt.)
Man kan också kolla in på Libris.se
 
Gud älskar dig. Det är en sanning som du kan tro och lita på.
 
Önskar en välsignad vecka!

torsdag 9 oktober 2014

Det där med förlåtelser

Sitter och reflekterar över det där ordet förlåtelser. Jag tänker på Jesus ord till den kvinnan som blev ertappad med äktenskapsbrott. Männen ville stena henne enligt lag. Men Jesus sa: " Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne." Ingen gjorde det. Tydligen var ingen av dem utan synd. En tanken som dök upp är: säkert ansåg många av dessa män att de var goda människor och därför tyckte de att kvinnan som bröt mot lagen ska straffas. Men vid en ärlig och djup granskning så vågade ingen av dessa män tycka att de var fri från synd! Tillbaka till Jesus och kvinnan. När alla män har gått var kvinnan kvar. Hon måste ha tyckt att Jesus var märkligt. Skulle han kasta stenen på henne? "Jesus såg upp och sade till henne: Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?" Hon svarade: "Nej, herre." "Jesus sade: Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer." Joh. 8: 1-11
 
Jag undrar vad hände med kvinnan sedan. Skulle hon fortsätta som tidigare? Om hon skulle fortsatta som förr och bli ertappat igen skulle hon då säga: "Ha, den av er som är fri från synd kan kasta första stenen. I dare you! För Jesus dömde inte mig. Är någon av er bättre än han?" Jag skulle inte tro det. När man ber om förlåtelse. Ärligt ångrat det man har gjort och be om förlåtelse så tror jag att det även finns en vilja att ändra sig. Samma sak tror jag när man känna sig förlåten så ser man nog till att inte begå samma misstag igen.
 
I mitt liv har jag självklart gjort dumma saker som jag behövt be förlåtelse för. En del kunde jag göra direkt till person/personer i frågan. Andra har jag inte kunna på grund av olika anledningar. I de tillfälle bad jag Gud om förlåtelse och hoppas att de jag sårade skulle förlåta mig. Ofta var det ingen större eller allvarligare "försyndelser" man gjort. Att såra med ord är lättare än man tror.
 
Jag kände någon som har sårat mig gång på gång med sina ord. Människan verkade tro på något sätt att denne har rätt att säga vad som helst. Vid de första tillfäller bad denne personen mig om ursäkt. Jag skrev då att "Om man inte ändra sig efter man bett om ursäkt så har den ursäkten inget betydelse". Människan verkade inte förstå för den fortsatte att skriva saker precis som den själv tyckte och tänkte. Tills mitt tålamod tog slut och jag själv bet tillbaka. Ord granater utväxlades och ingen av oss ville ge sig. Tills en dag jag hörde en predika om förlåtelse. Att inte vilja förlåta är som att sätta sig själv i ett fängelse och hålla i nyckeln själv. Det är jag som kan befria mig själv genom att förlåta. När jag lyssnade på predikan tänkte jag "Vad hjälper det mig att lyssna på en bra predika men inte leva efter?" Lätt var det inte men jag beslöt mig att be den som sårade mig så många gånger om förlåtelse. Jag vill ha frid.
 
Att göra historien kort. Jag förlät men blev inte förlåten själv. Jobbigt? Ja, för ett tag. Men det jag håller fast vid är att jag har bett Gud om förlåtelser och jag vet att när man gör det ärligt så förlåter Gud. Om Gud har förlåtit mig så är jag fri. Vill inte den som jag bad förlåtelse om att förlåta mig så är faktiskt inte mitt problem. Jag är fri. Medan den som inte vill förlåta sitter fortfarande i bitterhets "fängelse".
 
Jeremia 50:20 där Gud förlåtit och missgärningar man begått finns inte mer att finna.
Johannes 8:31 och 36 Den Jesus befriar (förlåta), den är verkligen fri.
 
Människa kanske har svårt att glömma och förlåta. Inte Gud. Han vet allt och när man ärligt be Honom om förlåtelser så förlåter Han det och Han minns inte mer.
 
"Inte heller jag dömer dig. Gå i frid och synda inte mer"

onsdag 1 oktober 2014

Kan själv

När min son var så där 2-2,5 år började han sträva efter sin självständighet. Det var morgon och man hade lite bråttom att hinna till jobbet. Men då vägrade det där lilla barnet att bli hjälp med att klä på sig. "Kan själv" sa den lilla mannen. Ok, ok. jackan äntligen på och nu skorna. Då tänkte man nej, nu... knappt hann man böja sig framåt så tittade den lilla upp med bestämda blick med ena skor i händerna, på väg mot fel fot och sa "Kan själv". Många gånger tror jag att vi människor beter oss som det lilla barnet mot Gud. "Kan själv".
 
Jag började tänka på det när jag läste vad Max Lucado skrev idag i boken "Alla dagar nära". Han beskrev hur en far hjälpte sitt barn som ramlade. Pappan gick före och såg inte sitt barn ramla. Men vid ropet av sitt barn vände han sig om genast och hjälpte barnet upp. Detta såg Max Lucado en gång när han besökte Jerusalem tillsammans med sin dotter. Han såg också hur den här pappan stannade mitt i en övergång och tog upp sitt barn i famnen. Barnet som just ramlade.
 
Så här skrev Max Lucado i slutet av dagens text
 
" Är inte detta vad vi alla behöver? En "abba" som hör när vi ropar? Som tar oss vid handen när vi är svaga? Som leder oss över livets svåra passager? Behöver vi inte alla en "abba" som lyfter upp oss och bär oss hem? Vi behöver alla en far."
 
När jag läste texten tänkte jag "varför måste vi alltid vara så självständig? Alltid vara duktig, stark och energisk... klarar oss själv?" Uppfostran att "göra rätt för sig" sitter djup hos många av oss. Att man kan känna skuld att vila. Nej, jag är tacksam att jag få vila när jag är trött både i kroppen och själen. Jag är glad att jag äntligen våga vila i tron på att Gud hålla ihop, både mitt liv och världen. Att Han bryr sig. Han vill inte vara "ande i flaska" eller psykolog.... Han vill vara vår far. Han väntar bara på att vi ropa "Abba, hjälp mig."
 
Skönt att inte alltid behöver vara så förbaskad stark. Idag är jag trött. Väldigt trött och jag får vila.

lördag 27 september 2014

Överraskningar och uppskattningar

Hej! Idag tänker jag skriva lite mina tankar om överraskningar och uppskattningar. Själv älskar jag överraskningar, både att ge och att få. Att överraska någon med en blomma, en present eller vad det nu kan vara är ju ett sätt att visa uppskattning. Håller ni med mig? Min man är väldigt bra på det. I början på vårt äktenskap kom han ofta hem med små presenter. En bukett blommor, en kramdjur, smycke.... allteftersom barnen kom blev överraskningar glesare. Men när de kom blev jag både överraskad och kände mig mycket uppskattad.
 
För några veckor sedan hade jag visst ställd nåt fråga till mentalcoachen Olof Röhlander. Jag ställde frågan och sedan glömde bort det själv. Men så kom svaret med en ursäkt om sent svar. "Va?" tänkte jag, "Har jag frågat?...." Självklart tackade jag i min tur honom att han tänkte på det. Jag menar han har säkert många som skriver till honom om det ene och det andra. Därtill så reser han land och riket runt på föreläsningar. Senast var han tidscoach på SVT 1s programmet "Tidsjakten". Att han tänkte på min fråga och svarade kändes stort för lilla mig. Den mannen har hjärtat på rätta stället.
 
Jag har ställd frågor till andra kända personer utan svar. Skickade julkort och tackbrev utan den minsta "tack" eller att det har kommit fram. En viss ignorering kände jag då. Att Olof Röhlander, en upptagen man och kändis svarade mina frågor (som jag själv har glömt) har betydelse. Jag tycker att han har hjärtat på rätt ställe och verkligen försöker att hålla kontakt med sina "fans". Klart jag blev glad och tackade. Men jag ville göra mer.
 
 
Scrappare som jag är gjorde jag självklart ett kort och så en omklädd noteringsbok. Det fanns ju en tanke att han kanske inte gilla det för att de är inte tillräckligt fin. Det kostar ju inte mycket. Men så tänkte jag att han vet nog värde av uppskattning sitter inte i hur mycket det är värd i pengar. I Kina säger vi att om någon skicka iväg en fjärde över tusentals mil till en vän. Fastän fjärden i sig varken väger tungt i gram och pengar så väger den tungt i omtanken och vänskap. Hänger ni med? Jag tror i alla fall att Olof Röhlander är en som kommer att förstå det så jag skickade iväg paketet.
 
 
 
Jag gjorde både kortet och klätt noteringsblocket med tanken på hans intresse i sport och att han gillar NY. Idag fick jag ett meddelande där han skrev "Tack för den fina presenten du skickat." Yeah!!!! Jag tycker om överraskningar. Både att få och att ge. Uppskattningar kan man aldrig få för många:)
 
Vågar överraska någon utan förväntningar och se vilka överraskningar du själv få!

torsdag 18 september 2014

En fantastisk erbjudande

Jag blev uppringt tidigt nu på morgonen. Det var en glad nyhet! Mitt postnummer har blivit utvalt att få ett jubileums paket från ett lotteriföretag. 6 gratis lotter med chans att vinna 10 miljoner! När försäljaren hörde min suck sa hon: "Du kan vara lugn för jag ska inte sälja något till dig." Ok, tänkte jag. Har varit typ försäljare själv så jag vet hur det känns.. så jag höll tyst och lyssnade. Hon bla, bla, bla på och jag väntade bara på och höra vad det kommer att kosta. Efter ett litet tag så kom det. En fantastisk erbjudande med 4 lotter varje månad för bara 240 kr med chans att vinna 50 000 kr direkt på skrapet och så lägger hon med 6 jubileums lotter med chans att vinna 10 miljoner och om jag väljer autogiro så bjuder hon på porto. Dessutom så hjälper jag till med välgörenhet eftersom 24% av försäljning går till... Hur kan man tacka nej till en sånt fantastisk erbjudande? Genom att köpa dessa lotter kan jag göra en försäljares dag, har chans att bli rik och dessutom hjälpa till med välgörenhet. Tyvärr gjorde jag henne ledsen och tackade nej,

Det var ett litet dilemman för mig. Frestelsen fanns där. Vinna 10 milj. det skulle sitta bra. Chans att vinna.... glöm inte det! Man vill vara snäll för man har ju själv fått nej och vet hur besviken och nedslående det kan kännas. Men man kan ju inte köpa nåt för att vara snäll. Det andra är att jag är lite trött på de här "fantastiska erbjudanden". För i slutändan är det mina pengar de vill ha och vad får jag? Ibland kan jag bli väldigt trött på alla dessa erbjudande: skönhet, mentalcoaching, fitness, mat, lotteri... alla lovar de en bättre, vackrare och möjligtvis rikare jag. Men ingen är där när man verkligen behöver en. Då får man vända sig till de professionella: psykiatri, läkare, sjukgymnaster, präster.... Men där får man stå i kö och vänta. Väntetid och många gånger var det inte heller gratis. Du ska ha ork för att vara sjuk och du ska ha pengar för att få hjälp. (Många gånger.) Jag vet vad jag skriver om för jag har varit där.

Min slutsats är ändå att hålla och satsa på min tro. Visst, inte heller där går det på räls. Det krävs faktiskt en hel del av mig. Tålamod, uthållighet, envishet, tid... Men vad krävs inte allt det där? Går till gym och träna för att få vackrare kropp, gå ner i vikt. Ja, då måste du faktiskt ta dig tid att gå dit och träna och svettas. Du måste lägga om matvanor ( försaka de goda kakor, godis, chips). Skönhet, ja, jag mötte en gång en kvinna som sa till mig : "Det där märker du försöker sälja är en bluff!" Men när jag frågade varför så kom det fram att hon har inte använt produkter hon köpt. Så det var inte produkter eller försäljarens fel. Hon använder ju inte det. Mentalcoaching? Ja, jag har läst och läser fortfaarande en del. Här gäller det verkligen att träna på och ha tålamod och uthållighet. Livstilen ändra man inte på en dag. (Det krävs tid att slänga ut de gamla och skaffa nya). Allt det här krävs tid, tålamod, uthållighet, envishet och en del läsning, samtal därtill. (Och många gånger kostar det en hel del). Varför ska då tron inte kostar i form av tid, tålamod etc? Varför skulle man tro att Gud bara ska fixa så fort jag be om något? Kristen tro handlar om relation och inte religion har jag läst någonstans och det är så rätt. Har också hört någon evangelist sagt att en gång när han var ute och talade fick han frågan : "Men vad hände om jag har levt ett bra liv och sedan visade det sig att himmelen inte finns. Att det finns ingen Gud eller inget liv efter detta?" "Ja" svarade evangelisten "Då har du i alla fall levt ett bra liv. Men tänkt om det finns och du inte har gjort det. Vad skulle du ha sagt då?"

Jag vet att det här är otroligt långt. Men jag vet inte om jag får leva tills imorgon eller morgon därefter. Jag vill uppmanna er att ta tid och undersökt själv vad kristentro skulle betyda för dig. Lyssnar inte bara på vad andra har sagt, hur andra har levt. Ta reda på det själv. Avfärdar inte pga andras erfarenheter. Gör dina egna. Det är en fantastisk skatt där och du vill inte vara utan när du en gång har hittat den. Nu har jag skrivit det och jag önskar er allt gott. Du är den som bestämmer.